Kunde inte göra någonting för att jag känner mig väldigt trött.Hjärnan är tröttare än kroppen.Köpte vitaminer och jag ska tvinga mig själv att gå ut och promenera.

Jag tror det är många som vet hur det känns att stå utan pengar och utan jobb.Man vill komma på fötter och visa sin värdighet.Lite hungrig?Ingen fara.Barnen?De kan äta hos kompisarna,ellerhos grannen.Kommer räkningarna som skulle betalas.Ja,vi ska till loppiset och sälja allt som går att lyfta hemifrån.Men vad händer nästa månad?Ingenting alls,så vi går till socialen för att be om hjälp.Men istället för att få hjälp får vi utskällning,mobbning och allt respektlöst behandling som en "medmänniska" kan uppvisa.Hon har fel jobb.Hon skulle passa in i en zoo bland sakalerna.Jag hoppas att hon får smaka på sin egen medicin.Det kommer hon att göra.I framtiden.Och då är det jag som sitter bakom skrivbordet.En sann medmänniska.